Aino Sibelius far härstammade från Tyskland. Enligt forskaren Heikki Vuorimies hade fogden i Skåningens härad, Didrik Keldunck i början av 1600-talet två söner som båda tjänade i Svenska armén under trettioåriga kriget. Under kriget hade de båda sönerna, Vilhelm och Johan, befordrats till kaptener, och när freden kom, fick de adelstitel av drottning Kristina som tack för sina tjänster. Johan Keldunck, adlad Järnefelt (förekommer även i formen Jernefelt) är släktens stamfader.

Didrik Keldunck

Son: Johan Järnefelt
Överstelöjtnant. Adlades 3.6.1651 med namnet Järnefelt och introducerades på Sveriges riddarhus 1652. Ägde Eknö gård i Björskoga socken där han dog 15.4.1666.

Maka: Sigrid Larsdotter.

Son: Gustav Järnefelt
Löjtnant i Österbottens infanteriregemente. Dog 1688.

Maka: Anna Margareta Nassokin.

Son: Gustav Johan Järnefelt
Född 22.8.1682. Löjtnant i Jämtlands infanteriregemente. Blev två gånger tillfångatagen av ryssarna under Karl XII:s fälttåg. Dog i Maninga 14.3.1761.

Maka: Maria Sander, i Karleby på 1720-talet.

Son: Olof Anders Järnefelt
Född i Karleby 19.7.1729. Kompaniets vagnmästarlöjtnant i Rantasalmi där han dog 30.11.1788.

Maka: Helena Katarina Carlquist, i S:t Michel 22.11.1757.

Son: Johan Adolf Järnefelt
Född i S:t Michel 17.6.1763. Fänrik. Deltog i Gustav III:s krig 1788-90 och Finska kriget 1808-09. Immatrikulerades som medlem av Finlands riddarhus 1818.

Maka: Hedvig Gustava Törne, i Rantasalmi 6.11.1790.

Son: Gustav Adolf Järnefelt (Aino Sibelius farfar). Född i Rantasalmi 20.7.1791. Frivillig i Savolax lätta infanteriregemente 1804. Deltog i Finska kriget 1808-09. Student i Åbo 15.5.1816. Kronofogde i Karelens nedre härad 11.4.1820. Dog i Tohmajärvi 17.5.1838.

Maka: Aurora Fredrika Molander, i Ilomants 21.12.1820.

Gustavs och Auroras barn

I äktenskapet föddes nio barn, fem flickor och fyra pojkar. Den äldsta sonen Gustav Johan var domare i Ilomants härad, Karl Konstantin, den följande i åldersföljd, tjänstgjorde som lantmätare i Viborgs län och Klas Erik var kyrkoherde i Kontiolax. Den yngste sonen, August Alexander, Aino Sibelius far, valde enligt släktens traditioner en militär karriär.

August Alexander Järnefelt (Aino Sibelius far)
Född i Tohmajärvi 2.4.1833. Gick i Nyslotts högre elementarskola och Finska kadettskolan. Blev kommenderad till Mihailovskis artilleriskola i S:t Petersburg 25.8.1853, varifrån han förflyttades vid slutet av samma år till artilleriakademin. Efter att ha gått överofficersklassens kurs blev han förflyttad till artilleriinspektörens stab 23.6.1855. Sändes till Nikolajevskis akademi 6.9.1856, till vars geodetiska avdelning han förflyttades under slutet av samma år. Arbetade vid samma tidpunkt även vid Pulkova observatorium. Förflyttades som underkapten till astronomiska arbeten på en topografisk avdelning som verkade i Finland 25.4.1860.

Under det följande decenniet ledde han olika topografiska kartläggningsarbeten i Finland ända in i Lappland, verkande tidvis även som assistent vid Pulkova observatorium, och föreläste vid generalstaben om geodesi och astronomi. Befordrades till överste 1868 och utnämndes till chef för Finlandsavdelningen i det ryska topografiskrået 1.4.1870.

Deltog i kriget mellan Ryssland och Turkiet 1877-78 och ledde kartläggningen av de erövrade områdena. Befordrades till generalmajor 29.4.1878, då han började tjänstgöra vid kartläggningsstyrelsen i S:t Petersburg. Återvände till Finland 1881 och ledde kartläggningsarbetet ännu under ett par år.

Blev 27.10.1883 utnämnd till guvernör i S:t Michels län och redan 24.1.1884 till samma uppgift i Kuopio län. Befordrades till generallöjtnant 11.9.1888 och blev landshövding i Vasa län 8.11. samma år. Under sin tjänstgöring där blev han utnämnd till Finlands senat sommaren 1894. Verkade som ordförande för delegationen för försvarsärenden ända till sin död. Dog i slaganfall i Helsingfors 15.4.1896.

Maka: Elisabeth Clodt von Jürgensburg, i S:t Petersburg 22.12.1857.

August Alexanders och Elisabeths barn:

Kasper 1859-1941
Arvid 1861-1932
Erik (Eero) 1863-1937
Ellida (Liida) 1865-85
Ellen (Elli) 1867-1901
Armas 1869-1958
Aino Sibelius f. Järnefelt 1871-1969
Hilja 1873-79
Sigrid (Siiri) 1875-76

August Alexander Järnefelt gjorde en strålande karriär som soldat, geodet, topograf, astronom och förvaltningsman. Karriärens kulmen fick man emellertid inte uppleva, för han dog vid 63 års ålder som senator och ordförande för delegationen för försvarsärenden. Ämbetet torde motsvara den nuvarande försvarsministerns post.

Alexander förordnade att myndighetsspråket i de länsstyrelser som han ledde skulle vara finska och detta gjorde honom till en av fennomanernas förgrundsgestalter. Elisabeth delade sin mans fennomanska attityd, men det fanns även betydande skillnader i deras sätt att tänka; till skillnad från sin man kunde Elisabeth till exempel inte acceptera adelns ledande position. Efter makarna hade fått nio barn, svalnade deras förhållande av många orsaker i slutet av 1870-talet: två av barnen dog, Alexander måste resa utomlands för flera år på grund av sitt arbete, och när han återvände blev han alienerad från sin hustru, som blivit reformvänligare, och delvis även från sina radikaliserade söner. Utbyte av information och till och med överenskommelse om pengar mellan Elisabeth och Alexander skedde till sist endast via dottern Aino.

Aino Järnefelt var sin fars anförtrodda och älskling som fadern ville ha hemma. Aino fick inte gå på fortsättningskurser trots sin goda framgång i skolan, även om storasystern Elli fick gå i fortsättningskurser och skaffa sig lärarbehörighet. Ainos sista skolbetyg blev avgångsbetyget från Kuopio flickskola: hon var den tredje bästa eleven i sin klass med medeltalet 9.
Som en slags kompensation för den anspråkslösa utbildningen fick dottern Aino ett resebidrag från Alexander Järnefelts dödsbo i maj 1896. Hon kom på sin första utlandsresa med sin man, kompositören (Se Sibelius resor).

Generalens alla bevarade brev till sin dotter utstrålar värme och kärlek. Alexander Järnefelt accepterade även sin förtrognas val av fästman. Han gratulerade Aino genast 3.12.1890 när han fått nys om sin dotters hemliga förlovning. Då svettades Sibelius ännu i Wien med friarbrevet.

Alexander gav sitt samtycke till äktenskapet i april 1892 efter Kullervos urpremiär. Han hade inga invändningar i synnerhet när Sibelius kunde vänta sig arbete på Musikinstitutet och Orkesterföreningens orkesterskola.