SÖKNING

 


Bostadshusets renovering och tillbyggnad 1911- 1935

Sibelius märkte genast under den första tiden på Ainola att det var svårt att förena arbetet och familjelivet på samma våning. År 1911 gjordes övre våningen beboelig i samband med en omfattande renovering, och under åren 1914-1915 utvidgades köket och tjänarinnerummet när man förberedde 50-årsfestligheterna. Ainolas ändringsarbeten syns på fotografiet och planritningen.


Makarna med Margareta, Katarina och Heidi på Ainolas gård på hösten 1915. Husets väggar har brädfodrats och målats. Fönstrenas fönsterposter har fått en grön färg. Hörntrappan leder till entréverandan. Ett resultat av husets utvidgning är att det i köksgaveln har bildats ett takskägg, vars nyligen tjärade pärtor går att urskilja från resten av taket på grund av sin mörkare skiftning. Vindsfönstret är större än förut. Bakom det finns Ainolas gästrum.



I planritningens texter anges de ställen i vilka det har skett ändringar jämfört med årets 1904 plan:

1 Entréverandan uppnådde nästan sitt nuvarande omfång 1914-1915, men dess trappa ändrade plats och form senare.

2 Tjänarinnerummets yta fördubblades till över tio kvadratmeter
1914-1915. Av de två långvariga tjänarinnorna, Aino Kari och Helmi Vainikainen, bodde Aino Kari inte i huset på heltid.

5 Köket utvidgades till sin nuvarande storlek 1914-1915. Under åren 1925-26 utfördes en stor ombyggnad på Ainola under ledning av byggmästaren Aarne Männikkö. Då förnyades bl.a. kökets golv, spisen och diskbordet. Avloppet moderniserades ett par år senare. 

6 Farstun byggdes i samband med utvidgningen av köket. Den nya och slutliga köksdörren vändes så att den öppnar sig mot sydost.

9 År 1911 blev ytterdörren mellan korridoren och verandan en innerdörr som öppnade sig mot vindstrappan. Passagen till barnkammaren stängdes på 1930-talet i samband med inredningen av biblioteket. Aino Sibelius planerade ett skåp till den tillslutna dörröppningen.

10 På verandans plats byggdes en reservtrappa till föräldrarnas sängkammare år 1911 för att förbättra brandsäkerheten.

11 År 1911 utvidgades Sibelius blivande arbetsrum och sängkammare till det utrymme som bildats under vindstrappan. Där uppstod den nuvarande tvättalkoven. 

13 År 1911 blev Sibelius gamla arbetsrum en sal, i vars vägg mot matsalen gjordes en bred öppning med skjutdörr. Kervo Snickerifabrik levererade förnödenheterna och skötte monteringen.

14 Matsalen bevarades i oförändrat skick. När biblioteket blivit färdigt år 1935 öppnades passagen till biblioteket genom att göra en öppning i mellanväggen bredvid den gröna öppna spisen.

15 Sibelius kommande arbetsrum- och sängkammare utvidgades med en tvättalkov år 1911. (Jfr. 11)

16 Ännu 1911-15 bevarades barnkammaren i oförändrat skick, men år 1935 byggdes den om till bibliotek. Sibelius svärson, arkitekt Aulis Blomstedt (1906-1979) gjorde ombyggnadsritningarna och planerade inredningen. Arbetet utfördes av Kervo Snickerifabrik under slutet av sommaren 1935. Bokhyllorna, dörrarna, det nya golvet med isoleringar, betsningarna, tobaksbordet med kristallglas, arbetet och förnödenheterna kostade sammanlagt knappa 20 000 dåtida mark (5 800 euro). I Helsingfors tillverkade N. Boman dessutom 4 st länstolar efter Aulis Blomstedts ritningar till ett pris av 8 400 mark (2 500 euro). Från Kotiahkeruus Oy skaffades en matta till 8 232 mark (2 350 euro) och till salens empiremöblemang tillsattes bladguld till ett värde av 6 400 mark (1 850 euro).

18 Ett gästrum byggdes i vindsutrymmet ovanför köket 1911.

19 Genom matsalens trappa kom man 1911 till övre våningens tambur.

22 Fönstren i detta vindsutrymme förstorades 1911. Framför fönstret mot Tusby träsk byggdes ett lågt staket och på husets gavelsida en balkong. På detta sätt fick föräldrarna en rymlig sängkammare från vilken Sibelius flyttade till nedre våningen i början av 1940-talet. Aino Sibelius bodde i sitt rum i nästan 60 år, ända till sin död.

24 Trivseln i Sibelius nya arbetsrum förbättrades av en större fönsteröppning 1911. Bakom fönstret var en dold balkong, och över räcket till balkongen öppnade sig en obehindrad utsikt mot Tusby träsk Huvuddelen av Sibelius produktion har skapats i detta rum från och med Historiska bilder II.


Sibelius i sitt arbetsrum på övre våningen där han skriver den första versionen av sin femte symfoni på hösten 1915. I vasen finns en bukett av de för honom så kära rosorna.

25 Resten av vinden fick förbli som fritt vindsutrymme.